Vad händer när ett land är standard?

Konsumentinställningar är en ganska vanlig förekomst. Kreditorer börjar skicka brev och ringa telefonsamtal, och om ingenting händer kan tillgångar ibland bli återtagna. Men vad händer när ett helt land standardiserar sina skulder? Förvånansvärt har de flesta länder misstänkt minst en gång under sin livstid, även om det kanske inte är allmänt känt bland sina medborgare eller investerare.

Från Frankrike år 1558 till Argentina år 2001 har hundratals länder antingen försummat eller omstrukturerat sin skuld genom historien.

Nedgången från dessa standardvärden har varierat från en händelse (till exempel med en teknisk standard) till en betydande minskning av deras ekonomi med djupa långsiktiga effekter som fortfarande är pågående till denna dag.

I den här artikeln kommer vi att titta på några kända suveräna standardvärden, vad som hände med länderna och hur investerare kan förutsäga problem i förväg.

Berömda suveräna standardvärden

Philip II i Spanien gjorde den första stora suveräna defaulten år 1557 och hans land misslyckades tre gånger på grund av militära kostnader och det minskade värdet av guld. Anledningen? Det visar sig att konungen betalade 50% årligt ränta på nya lån före standardvärdet. Sedan dess har landet gått 15 gånger mellan 1557 och 1939 av olika skäl.

Mexiko har misstänkt sin skuld efter Pesokrisen 1994. En 15% devaluering i peso i förhållande till dollar gav utländska investerare att snabbt dra tillbaka kapital och sälja aktier.

Samtidigt tvingades regeringen att köpa amerikanska dollar med devalverade pesos för att återbetala nationella skulder. Landet blev så småningom bailed ut med ett lån på 80 miljarder dollar från flera länder.

Ett senare exempel är Argentina, som försvagades på skulden i slutet av 2001 på 132 miljarder dollar i lån. Beloppet representerade en sjunde av alla pengar som lånades av den tredje världen vid den tiden.

Efter en period av osäkerhet valde landet att devalvera sin valuta och så småningom kunna återhämta sig med en BNP-tillväxt på cirka 90% under de nio år sedan.

Vad händer efter en standard?

Landsvärden tenderar att vara väldigt annorlunda än företag eller privatpersoner. I stället för att gå i affärer står länder inför ett antal alternativ. Ofta omställer länderna helt enkelt sin skuld genom att antingen förlänga skuldens förfallodatum eller devalvera sin valuta för att göra det billigare.

I efterdyningarna genomgår många länder en grov period av åtstramning följt av en period av återupptagning (och ibland snabb) tillväxt. Till exempel, om ett land devalverar sin valuta för att betala sin skuld, gör den lägre valuta värderingen sina produkter billigare för export och hjälper sin tillverkningsindustri, vilket i slutändan hjälper till att starta sin ekonomi och göra skuldbetalningen enklare.

Island var ett anmärkningsvärt undantag 2008 då det lät sina största banker kollapsa utan att baila ut dem med utländskt bistånd. Mer än 50 000 medborgare förlorade sina livsbesparingar och de internationella ekonomierna destabiliserades, men landet blev snabbt återhämtat och BNP återhämtade sig till en tillväxt på 3% senast 2012. Många ekonomer har pekat på landet som en modell för framtiden.

Långivare lånar sig också till sist till även de mest kreditvärda länderna eftersom de i allmänhet inte förlorar allt - som i en affär eller personlig konkurs. I stället tenderar länderna att omstrukturera skulden (om än på ogynnsamma villkor) och kommer alltid att ha tillgångar att återhämta sig på vägen. När allt kommer omkring kan ett land inte precis stänga dörrarna för alltid.

Att förutse suveräna standarder

Att förutse suveräna standarder är notoriskt svårt, även om saker tycks vara dystra för ett land. Analytiker har till exempel varnat för Japans statsskuld i minst 15 år, men ligger fortfarande på mer än 200% av BNP med en lägre räntesats än när den först nedgraderades 1998. Jämfört med har många länder som har försummat gjort så med mindre än 60% skuld till BNP!

Regeringar tenderar att defaulten av olika skäl, allt från en enkel återföring av globala kapitalflöden till svaga intäkter.

Men många suveräna standardfel utfälls av en bankkris. Undersökningar har visat att statsskulden växer kring två tredjedelar efter åren, medan en kris i ett rikt land snabbt kan förändra kapitalflödena i perifera länder.

Internationella investerare bör beakta dessa punkter när de analyserar potentiella investeringar runt om i världen.

Key Takeaway Points

• De flesta länder har gått minst en gång under sin livstid, med vissa länder som har gått mer än 10 gånger sedan 1500-talet.
• I stället för att gå i konkurs står länder inför ett antal alternativ och ofta omstrukturerar sin skuld istället för att inte betala det alls.
• Regeringar tenderar att defaulten av olika skäl, allt från en enkel återföring av globala kapitalflöden till svaga intäkter.